15 Mart 2017 Çarşamba

Si je mourais là-bas... / Guillaume Apollinaire

Si je mourais là-bas...

Si je mourais là-bas sur le front de l'armée
Tu pleurerais un jour ô Lou ma bien-aimée
Et puis mon souvenir s'éteindrait comme meurt
Un obus éclatant sur le front de l'armée
Un bel obus semblable aux mimosas en fleur.

Et puis ce souvenir éclaté dans l'espace
Couvrirait de mon sang le monde tout entier
La mer les monts les vals et l'étoile qui passe
Les soleils merveilleux mûrissant dans l'espace
Comme font les fruits d'or autour de Baratier.

Souvenir oublié vivant dans toutes choses
Je rougirais le bout de tes jolis seins roses
Je rougirais ta bouche et tes cheveux sanglants
Tu ne vieillirais point toutes ces belles choses
Rajeuniraient toujours pour leurs destins galants.

Le fatal giclement de mon sang sur le monde
Donnerait au soleil plus de vive clarté
Aux fleurs plus de couleur plus de vitesse à l'onde
Un amour inouï descendrait sur le monde
L'amant serait plus fort dans ton corps écarté.

Lou si je meurs là-bas souvenir qu'on oublie
- Souviens-t 'en quelquefois aux instants de folie
De jeunesse et d'amour et d'éclatante ardeur -
Mon sang c'est la fontaine ardente du bonheur
Et sois la plus heureuse étant la plus jolie.

Ô mon unique amour et ma grande folie

La nuit descend
On y pressent
Un long destin de sang

(30 janv. 1915, Nîmes.)

Guillaume Apollinaire





If I Were To Die Over There...

If I were to die over there at the front
You would cry, for a day, O, Lou, my beloved,
But then my memory would fade quite away
Like a bursting shell that dies at the front,
A beautiful shell like mimosas in bloom.

And then this memory, bursting in space,
Would cover the world with my blood:
The sea, the mountains, the valleys and passing star,
The wonderful suns maturing in space
Like the golden fruit of Baratier.

As a memory forgotten but abounding with life,
I would redden the tips of your rosy breasts,
I would redden your mouth and blood red hair
You would not age like these beautiful things
But live for their destinies ever refreshed.

The fatal trickle of my blood on the world
Would then to the sun vivid clearness impart,
More colour to flowers, more speed to the wave;
An incredible love would descend on the world
And your lover be stronger in your body apart.

Lou, if I die over there, a memory that one forgets -
Remember, sometimes, in your foolish days
Of youth and love and bursting desire-
My blood is the fiery fountain of joy-
And be the happiest, being the prettiest.

O, my only love and greatest pleasure,

Let night descend
On my blood
Undeterred in sensing its fate.

Translated by David Paley

Guillaume Apollinaire





Si yo muero allá lejos en el frente de la guerra...

Si yo muero allá lejos en el frente de guerra
Tú llorarás un día oh Lou mi gran amor
y después mi recuerdo se apagará en la tierra
Como un obús que estalla en el frente de guerra
Bello obús semejante a la mimosa en flor

Más tarde este recuerdo que en el aire ha estallado
Cubrirá con mi sangre la tierra toda entera
El valle el mar y el astro que pasa como al lado
De Baratier los frutos de oro en primavera

Presencia en cada cosa olvidada y viviente
Yo encenderé el color de tus senos rosados
Encenderé tus labios y tu cabello ardiente
Tú no envejecerás y todo lo existente
Cobrará nueva vida sobre el destino amado

La fuga ineluctable de mi sangre en el mundo
Dará un fulgor más vivo al sol agonizante
Hará la flor más roja y hará el mar más profundo
Un amor inaudito descenderá hasta el mundo
Y tendrá más poder en tu cuerpo tu amante

Si al morir allá lejos mi recuerdo se olvida
Recuerda Lou en los éxtasis más puros de tu vida
-En tus días de ardor y pasión amorosa-
Que mi sangre es la fuente de esta dicha futura
Y siendo la más bella sé tú la más dichosa

Oh mi amor oh mi única oh mi inmensa locura!

Guillaume Apollinaire

Versión de Andrés Holguín





Wäre Ich Dort Drüben zu Sterben

Wäre ich dort drüben an der Front zu sterben,
Würdest du für einen Tag weinen, O, Lou, meine Geliebte,
Aber dann würde meine Erinnerung schwinden
Wie eine Granate, die an der Front stirbt,
Eine schöne Granate wie blühende Mimosen.

Und dann diese Erinnerung, die in der Luft explodiert,
Würde die Welt mit meinem Blut bedecken:
Die See, die Berge, die Täler und die dahinziehenden Sterne,
Die wunderbaren Sonnen, die im All reifen,
Wie die goldenen Früchte Baratier.

Als vergessene Erinnerung doch überall lebendig,
Würde ich die Spitzen deiner rosigen Brüste färben,
Sowie deinen Mund und blutrotes Haar.
Du würdest nicht altern, wie diese schönen Sachen,
Doch für ihre Schicksale wohnen, immer verjüngt.

Der tödliche Strich meines Blutes auf der Welt
Würde zur Sonne eine lebendige Klarheit geben,
Mehr Farbe zu Blumen, mehr Geschwindigkeit zur Welle;
Eine unschlagbare Liebe würde auf die Welt hinunterfallen
Und desto stärker in deinem Wesen wird dein Geliebter.

Lou, wenn ich dort drüben sterbe, eine Erinnerung, die man vergißt-
Erinnere dich manchmal in deinen törichten Tagen
Der Jugend und Liebe und des hervorbrechenden Verlangens-
Daß mein Blut die feurige Quelle der Freude ist -
Und sei die fröhlichste, da du die hübscheste bist.

O, meine einzige Liebe und größtes Vergnügen

Laß die Nacht herunterkommen!
Offenbar ist mein Blut
Unvorbereitet sein Schicksal zu meiden.

Guillaume Apollinaire

Übersetzung: © David Paley





ORADA ÖLSEYDİM!!!

Orada ölseydim cephede savaşırken
Birtanem Lou gün boyu ağlardın sen
Parçalanan merminin ölmesi gibi
Bir tek anı bile kalmayacaktı benden
Güzel bir mermi çiçekli mimozaya benzeyen

Ve dört bir yanda paramparça anılar
Bütün dünyayı örtecekti kanımla
Deniz kayan yıldız vadiler ve dağlar
Uzayda olgunlaşan o şahane güneşler
Altın meyveler gibi Baratier etrafında

Unutulan ama her şeyde yaşayan anılar
Kıpkırmızı yapacaktım güzel göğüslerinin pembe ucunu
Kıpkırmızı yapacaktım ağzını ve kan rengi saçlarını
Hiç yaşlanmayacaktın bütün bu güzel şeyler
Âşık kaderler için hep genç kalacaktı

Kanımın kaçınılmaz fışkırışı dünyaya
Güneşe verecekti daha fazla bir ışık
Daha fazla renk çiçeklere daha fazla akış suya
Dünyaya hiç duyulmamış bir sevgi inecekti
Sevgili daha güçlü olacaktı sereserpe vücuduyla

Lou orada ölürsem unutulan anıyı
-hatırla bazen beni çılgınlık anılarında
Gençlik dolu aşk dolu ateşli günlerinde
Kanımdır yanıp tutuşan kaynağı mutluluğun
En mutlu sen ol çünkü en güzel sensin

Ey biricik aşkım en büyük çılgınlığım

Lou gece oluyor
Orada duyuluyor
Uzun çok uzun kaderi kanın

Guillaume Apollinaire

Çeviri: Gertrude Durusoy – Ahmet Necdet


Photo by Remi Kozdra & Kasia Baczulis

Hiç yorum yok:

Yorum Gönder